Hejhopp! Livet suger fortfarande! Okej, bortse från barnen nu i två sekunder bara, jag och ni vet att dom är mitt allt. Punkt. MEN, det är sjukt jävla ensamt här i nya lägenheten, fyfan också. Hursomhelst, Felicia somnade i sin egna säng totalt övertrött. Bella vägrade sova i sin säng så jag tog henne till mig, efter mycket tjorv och svammel så somnade hon på golvet.. Som alltid annars. Kan inte riktigt förstå varför ett golv är så himla skönt, hon tycker ju det så.. har iallafall bärt henne till min säng under täcket där hon sover nu! Det lär nog ta tid innan dom också känner sig hemma.

Jag och Felicia har ju varit hit och kollat nu några få gånger men imorse så förklarade jag för henne att mamma och pappa inte ska bo ihop nå mer och att vi älskar dig och bella mest av allt på denna jord! Hon är trotsallt 3 år gammal, så man kan faktiskt förklara på ett barnvänligt språk. Detaljer kan man utesluta, barn behöver och framförallt SKA inte veta allt! För jag ser och VET att det har varit jobbigt för barnen allt det här. Men det blir bättre, vi måste bara få landa och komma till ro, fixa iordning hemmet osv.. På tal om lägenheten, sågottsom allt är klart. Det enda suuuperviktiga just NU är att fixa upp gardiner i alla rum, sen hämta hälften av alla leksaker från Matti! Jag tycker ju som såhär, att även om jag bor här och han där och vi har delad vårdnad så ska barnen ha det bästa i båda hemmen samt att jag vill att Matti har det fint hemma när Bella är hos honom!

Jag kommer med automatik att plocka direkt jag kommer dit, det vet jag om.. fast det egentligen inte är min grej att bry mig om. Men jag gör det ändå! Ska iallafall kika lite film nu sen vänta att Sara ringer och surrar med mig. Som sagt, det känns ensamt här.. fruktansvärt ensamt.. trots att barnen är här. Hoj, hoppas ni förstår vad jag menar men det tror jag nog! Kram på er..